Sjukgymnasternas poster på Öppen mottagning

RA, PsA och SpA

Reumatoid artrit (RA), psoriasisartrit (PsA) samt Spondylartrit och Ankyloserande spondylit (SpA, AS) är inflammatoriska diagnoser ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Rörelseorganens sjukdomar. 

Aktuellt

Vi har en pågående dialog under 2015 med berörda chefer inom hälsa. habilitering och rehabilitering där diskussionerna lyfter en specialicerad medicinsk rehabilitering till minsta möjliga kostnad.

Medicinsk rehabilitering

Vi skickade hösten 2015 ett brev till sjukvårdens ledande tjänstemän och politiker där vi vill lyfta fram möjligheten att få komma på medicinsk rehabilitering i varmare klimat. Det finns utvärderingar och kostnadsredovisning för rehabilitering i varmare klimat men inte för den rehabilitering som erbjuds i Värmland. Hur ska vi då kunna jämföra?

Vi deltog 2014 i hälso- och sjukvårdsstabens utredning om Rehab utomläns. Projektet definierar processflödet samt identifierar möjligheter och problem. Efter augustimötet kommer arbetsmaterialet att presenteras för berörda chefer i landstinget. Projektet är positivt till denna rehabiliteringsform och ett av förbättringsförslagen är tillgängligheten av information om Rehab utomläns på landstingets hemsida.

Vi följer också den forskning som pågår inom ramen för Reumatikerförbundets forskningsfond. En studie som ska utvärdera rehabiliterings effekt. Idag är den här typen av forskning är inte tillräcklig än varför socialstyrelsen i sina riktlinjer enbart rekommenderar landstingen att satsa på rehabilitering i varmare klimat inom ramen för forskningsprojekt.

Vårdprogam

Spondylartrit och ankyloserande spondylit, psoriasisartrit samt reumatoid artrit

Det finns ett gammalt vårdprogram Reumatoid artrit (RA) - sjukgymnastiska insatser

Vi fick i början på maj 2015 landstingets vårdprogram för dessa diagnoser till påseende och möjlighet att kommentera dem. För oss är det viktigt att följa upp om landstinget följer socialstyrelsens prioriteringar i Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vi ser fram emot detta möte.

Första reflektionen är tyvärr att inte rehabilitering ingår utan det vårdprogrammet skrivs separat. Vi hade önskat att de skrev vårdprogrammen tillsammans och därefter de specifika vårdrutinerna för varje yrkeskategori. Varför ska divisionsgränser hindra ett arbetssätt i vården som bygger på samverkan och utgår från patienten? 

För spondylartriter bör stycket icke medicinsk behandling utvecklas då rörelse och träning för att förebygga felställning är en mycket viktig del av behandlingen. Även om det har ett eget vårdprogram så bör det i det här beskrivas när och hur kommunikation med rehabpersonal sker samt hur kunskapsutbyte samt teamarbete sker för en mer jämlik och likartad vård över länet.

Önskvärt är att vårdprogrammen är lika uppbyggda och att språk och referenser används på ett liknande sätt så att man kan känna igen sig och att det är lättare att jämföra likheter och skillnader i diagnostik och behandling. Vi ser också att innehållet i arbetsmaterialet kan förbättras genom att plocka bra vårdbeskrivningar mellan vårdprogrammen.

En annan fundering om vårdprogrammen från arbetsgruppen är varför de beskriver befintlig vård och inte den vård vi borde försöka uppnå som jämlik vård i länet med till exempel en profilerad arbets- och fysioterapeut på alla tre sjukhusen och inte bra på Centralsjukhuset. Varför lägga ribban lägre?

Återigen en reflektion om sponylartriter - män och kvinnors sjukdomsförlopp kan se olika ut och bör omnämnas för att inte försena kvinnors möjlighet till tidig diagnos. Förbening och ledförändring ses mycket senare hos kvinnor, bamburygg är mer ovanligt. Just därför är det positivt att diagnosen Axial spondylartrit används mer, det ger möjlighet till tidigare diagnos. Många med tydliga symtom men som saknar röntgenförändringar avfärdas. 

Vi uppmanade dem som ville delta i arbetet med att tycka till om vårdprgrammen utifrån NR att hör av sig till info@reumatikerdistriktetvarmland.se , ordförande i Reumatikerdistriktet Värmland.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.